Jag skulle väldigt gärna vilja skriva om hur livet ser ut just nu, hur allt ter sig och hur jag känner. Men det är så svårt att skriva om något när man är mitt uppe i det. Man måste få efterforska lite först, fundera på vad som verkligen hänt och hur man verkligen kände. Då.
Just nu känner jag så himla mycket, vill så himla mycket. Samtidigt vill jag ingenting. Jag måste sortera lite bland känslorna och tankarna, måste få tid att tänka efter.
Jag har i alla fall lämnat mannen som fått mig att må dåligt så länge på riktigt nu. Jag borde ha gjort det för länge sen, det vet jag. Men det är svårare än vad man tror och på något sätt var jag nog lite rädd för att göra det. Nu är det i alla fall gjort och jag känner mig inte otrygg och ensam. Jag känner mig befriad och lättad, och det är skönt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
och jag är så glad och lättad för din skull! Det är helt sant det där med att det är bäst att skriva om det som hänt, när det har gått en tid. När man är mitt uppe i allt, i orkanens öga, så går det inte. Det blir inte bra i alla fall. Puss & Peace!
SvaraRadera