I förrgår natt gick jag tillsammans med kära vänner på Hagfors gator och torg med en konjakflaska som jag letet reda på i mina föräldrars källare. Jag kände mig som ett köttstycke ungefär, sen somnade jag i en trappuppgång. Igår dansade jag i skogen vid Råtorp, drack lite mer konjak och sen somnade jag under en gran. När jag tillslut vaknat upp efter att vänner rullat runt mig bland barr och mossa en stund drog jag en filt över axlarna och vandrade hem. Jag pratade högt och tydligt för mig själv på vägen hem om något som jag inte riktigt minns. Det handlade säkerligen om kärlek och män. Jag tror även att jag bad till Gud en kort sväng. Underligt och pinsamt.
Men nu är det måndag och inatt ska jag sova i min egen säng och låta bli att försöka formulera luddiga tankar till meningar.
Peace!